Nedan följer en kort redogörelse för tolkning av och rättspraxis kring brottet “Olaga intrång”.

“4 kap. 6 § Brottsbalken: Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter. Intränger eller kvarstannar någon eljest obehörigen i kontor, fabrik, annan byggnad eller fartyg, på upplagsplats eller på annat dylikt ställe, dömes för olaga intrång till böter. Är brott som i första eller andra stycket sägs grovt, dömes till fängelse i högst två år.

Brottet olaga intrång har två viktiga delar, för det första måste man “obehörigen” ha inträngt eller kvarstannat på visst ställe. Med obehörigt inträngande menas att man till exempel brutit sig in i en byggnad, klättrat över staket eller liknande. Med obehörigt kvarstannande menas till exempel att man vägrat lämna en byggnad efter tillsägelse av ägaren.

Den andra delen av brottet handlar om vilken sorts plats man obehörigen inträngt/kvarstannat i. Bryter man sig in i någons bostad har man begått hemfridsbrott (oavsett om personen är hemma eller inte). Bryter man sig in i andra byggnader, som inte räknas som bostäder, klassas det som olaga intrång. Med andra byggnader avses framförallt arbetsplatser men också ödehus och inhägnade platser om det framgår att de är privata/inträde är förbjudet.

I rättsfallet NJA 1987 s.148 friades en åtalad man som trängt sig in i en trappuppgång eftersom han endast stannat där en kortare stund och dörren varit olåst.

Hemfridsbrott ses i regel som grovt och kan leda till fängelse. Olaga intrång bedöms nästan aldrig som grovt och straffet blir alltså “bara” dagsböter. Ett inträngande på kärnkraftverket Barsebäck av Greenpeaceaktivister ansågs till exempel inte som grovt eftersom det inte äventyrade anläggningens säkerhet. Aktivisterna i detta fall fick 40 dagsböter var, en dagsbot är allt mellan 50 – 1000 kr, beroende på vilken inkomst man har.

Försök, förberedelse eller stämpling till olaga intrång är inte olagligt.